Kajsaji

Ett självporträtt kanske ska vara taget av en själv men jag har varit så sliten senaste dagarna så det blir inget ;)

En bild tagen i höstas.

I Svolvær, Lofoten.

Den här dagen var jag lyckligast i världen. Jag var ledig, var på promenad med mitt nya objektiv och hade ungefär en månad kvar att jobba innan vi skulle resa till Österrike och jag drömde om vårt bröllop. Allting var perfekt den här dagen, och jag satt på stenarna och blickade ut över havet.

Jag har otroligt svårt att släppa taget om Norge, särskilt Lofoten och Svolvær. Jag saknar det i princip varje dag, både jobbet, arbetskamraterna och platsen. Jag önskar att jag någon gång kommer trivas så bra här hemma, alltså känna det där lugnet om att just nu är allting rätt.

Jag utgår ifrån att ni förstår varför jag aldrig lagt upp denna.

Gröna majsfält i Österrike :)

Har lagt ut den här bilden tidigare, men det är nog ingenting annat som representerar min hobby. 
Jag har egentligen ingen hobby. Jag tycker om att fota, men är inte djupt intresserad. Jag tycker om att pyssla, men gör det för sällan för att kalla det hobby.

Det jag däremot gör mest och ändå gillar är att sitta och knåpa vid datorn - fixa bloggdesign, pyssla i PS, läsa bloggar och sånt där. Så man kan nog kalla det min hobby :) Tråkigt, men så är det!

Hittade en kul utmaning hos Molkan som går ut på att man ska lägga ut en bild varje dag. Det kan vara både nya och och gamla bilder och tolkade på ditt eget vis. Ju fler som hoppar på desto roligare!

Så nu gäller det bara att komma ihåg det här varje dag i 30 dagar. Häng på vettja! Och ni som hänger på kan ju gärna kommentera så jag inte missar era bilder!

Dag 1: Självporträtt Dag 2: Favoritpryl Dag 3: En familjemedlem Dag 4: Min hobby Dag 5: En gammal bild Dag 6: Tema ”grön” Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp Dag 8: En favoritbild Dag 9: Dagens Dag 10: Detta gör mig glad Dag 11: Tokigt Dag 12: Min vardag Dag 13: Tema ”ljus” Dag 14: En vinterbild Dag 15: Kärlek

Dag 16: Självporträtt i svartvitt Dag 17: Ett ögonblick Dag 18: Känslor Dag 19: Här bor jag Dag 20: Tema ”olika” Dag 21: När jag var liten Dag 22: Mitt beroende Dag 23: En sommarbild Dag 24: Detta gör mig glad Dag 25: I all hast Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt Dag 27: Tema ”två” Dag 28: Väder Dag 29: Nyaste bilden på mig själv Dag 30: Valfri bild

Första kyssen som man och hustru. Ett ögonblick som förändrar livet för evigt.
Jag vet att det verkar som att det bara är jag och Markus i hela min värld men det är faktiskt lite så det är. I flera år har jag rest, varit borta från hemmet och då har det bara varit jag och Markus. Många vänner har fallit bort, man glöms bort och tappar kontakter. Men vi har haft varandra och vuxit ihop senaste åren på ett sätt som man normalt inte gör. Mina största ögonblick har varit den dagen han friade, den dagen vi gifte oss och i framtiden kommer det nog vara den dagen vi får barn tillsammans. Det är vi två, alltid. I alla ögonblick.

Började med att vi försov oss, så hann bara snabbpacka och bege mej till stan. Skulle på inflyttningsfest senare på kvällen och Markus behövde ta bilen till jobbet så jag åkte med och var i mammas lägenhet före.

Köpte en partytop, och gick vid 5-tiden till brorsan som hade festen. Vi åt pizza, sminkade oss och Isabel satte i mitt löshår. Sen kom det lite mer folk, vi åt jellyshots och hade supertrevligt. Tills jag var sämst och började gråta för ingenting, är så jäkla känslig på vissa punkter. Försökte fixa sminket men det slutade med att jag spillde foundation över hela min outfit istället. Så jäkla misslyckad man kan känna sej då. Jag hade LÄNGTAT skitmycket efter att gå ut, har inte varit ut sen i början på Juli och jag var taggad till tusen. Men det blev ju inget av det. Är så himla besviken och ledsen :(

Frukost: 2 st havreknäcke.

Middag: Palt.

Övrigt: Juleskum, en påse brio och 2 pepparkakor.

Såhär äter jag ju normalt inte. Vaknade sent och åt frukost vid 12-tiden. Sen var vi bjudna på palt hos mamma vid 17-tiden så då vill man ju vara hungrig så blev ingen lunch. Slängde bara i mej lite juleskum emellan och sen åt vi då palt. Och på bion åt jag bara en påse brio :)

Hur som helst, inte en normal dag menmen...

Pitepalt :)

Bilden är från bröllopet. Det är inte så att dom "hänger" normalt :)

 

Det här är mina föräldrar, pappa och mamma.
Jag är ju förstås väldigt partisk då jag beskriver dessa två personer men det finns ju såklart inga bättre. Har lärt mej av dom bägge och jag är så otroligt glad att dom uppfostrat mej till den jag är idag. För utan skäll hade jag nog ramlat framstupa för lääängesen. Inte för att dom behövt skälla så himla mycket, jag var ju verkligen en ängel som unge (eller så inte).

Mamma och pappa är skilda sen 10 år tillbaka och har båda nya partners. Men dom har alltid kommit bra överens efter det så vi barn har aldrig behövt vara mittemellan om man säjer så. Vet inte riktigt vad jag ska skiva mer om mina föräldrar, är ju trots allt en öppen blogg. Hur som helst - världens bästa. Love you ♥

Min första pojkvän hette Frans. Han var kompis till min kusin så vi träffades på den vägen. Han spelade piano (älskade det då) och handboll (snygg kropp) och var ganska rar. Han gjorde slut dagen före midsommarafton en gång utan någon speciell anledning och jag var förkrossad. Vi hade varken samma intressen eller gjorde aldrig saker tillsammans så nu i efterhand har han inte satt några spår.
Men jag satt hemma ensam hela sommaren och tyckte synd om mej själv efter uppbrottet innan jag till slut gick ut på en festival och träffade min första stora kärlek - Micke. Jag föll direkt och vi var ett par i 1,5 år. Tyvärr så var vi ett par under den värsta perioden i mitt liv. Kämpade med skolan, misslyckades, hetsåt, kände mej mer misslyckad osv osv. Kärleken dog. Jag tror för övrigt att han älskade sina gitarrer mer än mej.

Det tog vääääldigt lång tid innan jag kom över Micke. Inte nog med att han var min första kärlek, utan jag hade även ett väldigt starkt band till kompisgänget han hade. Den kontakten bröt tyvärr samtidigt som det tog slut mellan oss.

Hur som helst, efter honom hade jag inte något seriöst förhållande innan jag träffade Markus då, som faktiskt är mycket finare än vad Frans och Micke var tillsammans ♥

Hittade lite bilder i arkivet på mina gamla boyfriends.
Hahaaa, känns såååå längesen. Vilket annorlunda liv man lever nu.

Kajsa Eva Marie Wimmer (ogift: Jonsson). Jag föddes 20 December 1987 på Piteå BB. Som liten var jag riktigt blyg, rädd för män och gult var min favoritfärg. Växte upp tillsammans med mina 3 bröder, mamma och pappa. Var väldigt förtjust i djur och gick gärna runt med katter i handväskor och barnvagnar. Men spelade ingen roll om det var katter, kaniner, hamstrar eller illrar. Jag älskade djur helt enkelt.

Lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet var jag i princip som alla andra. Bråkade med tjejkompisarna, bytte gäng hit och dit och tyckte att jag var ful och hade inga killar. På gymnasiet ändrades ALLT. Gick naturvetenskaplinjen, gick ner massor i vikt och träffade min första pojkvän. Fick ätstörningar och hoppade av gymnasiet, kort förklarat. Har nog aldrig mått så dåligt och bra på samma gång i hela mitt liv. Kände mej söt och hade sån kontroll över mej själv att jag till slut inte brydde mej om något annat. Ljög för kompisar och familj om allt. Men samtidigt var jag stark i mej själv... trodde jag i alla fall! Hur som helst, ni kan ju se hur det här påverkat mej och tiden efter det i kollaget ovan. Man skulle ju minst sagt kunna kalla mej viktpendlare.

Efter det försökte jag 3 gånger att fixa gymnasiet. En gång började jag om gymnasiet i en klassen som tidigare gick under mej, men det fungerade inte alls! En gång gick jag på folkhögskola men orkade inte gå upp om mornarna. En gång pluggade jag på distans men då gick datorn sönder och allt sket sej. Nu går jag på Komvux, fjärde gången gilt och tror stenhårt på att NU är det min chans :)

Under tiden mellan gymnasieförsöken har jag rest mycket. 2006 flyttade jag till England och bodde där ett år. Reste hem och jobbade i Sverige ett år innan jag reste till södra Norge, jobbade där ett halvår och mötte min blivande österrikiske man. Vi reste till Nya Zeeland tillsammans och bodde där ett halvår innan vi insåg att vi saknade Norge så flyttade tillbaka, men den här gången till Lofoten. Där jobbade vi drygt ett år och nu är vi tillbaka i min hemstad, Piteå. Vi är förstås väldigt ofta i Österrike också och hälsar på Markus familj, ett land som jag fullkomligt förälskat mej i. Om jag skulle kunna bosätta mej där vet jag inte riktigt ännu, men det får framtiden avgöra.

Vi gifte oss enligt många för tidigt men för oss kändes det som helt rätt tillfälle. Så 25e September gifte vi oss i Österrike, en dag som blev precis så perfekt som vi hoppats på (ja, förutom regnet som öste ner då men vem bryr sej om det en sån dag?).

Jag är fortfarande en riktig djurmänniska. Har två bortskämda katter för tillfället men vill gärna ha fler, något som jag och min man inte är helt överens om ;)


Nu blev det såklart långt, men hur lätt är det att skriva något sånt här kortare? Fullkomligt omöjligt. Vissa saker hade nog till och med behövt en djupare förklaring. Men det får bli en annan gång.